800-1400 m²
Fasadyta
80-160 mm
Tilläggsisolering
8-14 veckor
Tid på plats
På flerbostadshus i Sundbyberg kombineras tilläggsisolering och ny putsfasad ofta när äldre puts börjar spricka, energiförbrukningen ligger högt och köldbryggor märks kring bjälklag, fönster och balkonginfästningar. Arbetet omfattar då både förbättrat klimatskal och en ny ytuppbyggnad som klarar slagregn, temperaturväxlingar och det slitage som uppstår på större fasadytor med många anslutningar. I hus från mitten av 1900-talet förekommer också ojämna underlag, lagningar i flera skikt och partier där tidigare omputsningar behöver byggas om från grunden.
Så byggs fasaden upp på flerbostadshus i Sundbyberg
Först ställs fasaden in noggrant och underlaget gås igenom våningsvis. Bomputs knackas ned, sprickor öppnas upp och partier med dålig vidhäftning avlägsnas tills fast underlag nås. Sockel, takfot, fönsteranslutningar och genomföringar mäts in eftersom just de punkterna styr hur isolerskivor, profiler och armering kan anslutas utan att vatten leds in bakom systemet. På putsade flerbostadshus behöver även rörelsefogar, brandavskiljningar och infästningar för räcken, belysning och skyltar hanteras innan det nya fasadskiktet byggs upp.
Underlag och infästning
Mineralisk puts på tegel eller betong kräver olika förarbete. Tegelfasader rensas från lösa fogrester och damm, medan betongytor ofta slipas eller högtryckstvättas för att ge rätt fästyta. Därefter monteras startprofiler och sockellösningar med hänsyn till marknivå, stänkzon och avstånd mot gångstråk. Isolerskivor i stenull eller fasadskivor av EPS limmas och förankras mekaniskt enligt systemets krav, ofta med 6 till 8 infästningar per skiva beroende på vindlast, underlag och byggnadshöjd. Kring hörn, fönster och dörrar kompletteras skivorna med tillskurna bitar så att skarvar inte hamnar diagonalt över öppningar.
På större huskroppar delas arbetet gärna upp trapphusvis eller fasadvis för att hålla väderskydd, transporter och materialflöden ordnade. Balkongfronter, entrépartier och gavlar kräver ofta egna lösningar där isolertjockleken anpassas för att inte störa beslag, droppnäsa eller fönsterbleck. Ett vanligt upplägg är att bleck förlängs, fönsteromfattningar byggs ut och nya smygvinklar monteras så att vatten leds bort från putsen på rätt sätt.
Putsuppbyggnad, armering och detaljer
När isoleringen sitter på plats läggs ett armerande bruksskikt över hela ytan. Armeringsnät bäddas in med överlapp på minst 100 mm och extra hörnförstärkningar sätts vid öppningar, sockelavslut och utsatta kanter. Där fasaden möter balkongplattor, takfot eller andra material används anslutningsprofiler med droppkant och rörelseupptagning för att minska risken för framtida sprickbildning. På höga eller väderutsatta lägen väljs ofta ett system med stenull eftersom materialet är diffusionöppet och obrännbart, samtidigt som det hanterar ojämnheter i underlaget bättre än styvare skivor.
Ytskikt och kulör
Efter att grundputsen härdat färdigt läggs ytputsen i önskad struktur, ofta rivputs eller spritputs med kornstorlek kring 1,5 till 3 mm beroende på uttryck och underlagets karaktär. Kulörval behöver ta hänsyn till uppvärmning från sol, särskilt på stora sammanhängande syd- och västfasader. Mörka toner kan kräva särskilda systemrekommendationer för att undvika hög yttemperatur och rörelser i putsskiktet. Torktider planeras efter temperatur och luftfuktighet, och arbetet skyddas mot slagregn och nattfrost så att putsen inte bränner ojämnt eller tappar hållfasthet.
Fasadrenoveringar av den här typen förhåller sig till Boverkets byggregler, BBR, när klimatskal, brandskydd och fuktsäkerhet påverkas. Ställningar, väderskydd och arbetszoner hanteras enligt Arbetsmiljöverkets krav, och material samt utförande följer tillämpliga anvisningar i AMA där sådana används som tekniskt underlag i projektet.
Vanliga utmaningar på större putsfasader
Det som ser rakt ut från marken visar sig ofta innehålla nivåskillnader när ställningen kommer upp. Äldre fasader kan bukta flera centimeter mellan bjälklag eller kring tidigare lagningar, och då behöver uppbyggnaden justeras så att slutytan blir jämn utan att anslutningar mot fönster och bleck förlorar sin funktion. Vid sockelpartier uppstår också frågor om fuktbelastning från mark och snöröjning, vilket gör att den nedersta delen ofta utförs med tåligare sockelbruk och separat avslutning mot mark.
Det här ingår ofta
- ✓ Nedknackning av lös puts och lagning av underlag
- ✓ Montering av tilläggsisolering med mekanisk infästning
- ✓ Armerad grundputs med hörn- och öppningsförstärkningar
- ✓ Ny ytputs samt anpassning av bleck och anslutningsdetaljer
Material
| Material | Mängd |
| Stenullsskivor 100 mm | ca 1000 m² |
| Armeringsbruk | ca 650 säckar |
| Armeringsnät | ca 1100 m² |
| Ytputs 2 mm | ca 1000 m² |
Fasadrenovering med isolering på flerbostadshus
Den här typen av arbete omfattar ofta både energiförbättring och en fullständig ombyggnad av det yttre putsskiktet. På flerbostadshus behöver lösningen anpassas till många detaljer på samma gång, som entréer, balkonger, fönsterband, socklar och långa fasadsträckor där minsta avvikelse syns tydligt i slutresultatet.
Underlaget kontrolleras först, därefter byggs isolering, armering och ytputs upp i rätt ordning med fungerande anslutningar mot bleck och genomföringar. Arbetet läggs gärna under perioder med stabil temperatur eftersom puts, härdning och uttorkning påverkas direkt av regn, blåst och nattkyla. I byggnader där boende finns kvar under tiden behöver avspärrningar, ställningslägen och tillgång till portar också planeras in i utförandet.
- ✓ Kontroll av befintlig puts, sprickor och fästyta
- ✓ Anpassning av isolertjocklek efter detaljer och anslutningar
- ✓ Armerad putsuppbyggnad med profiler kring öppningar och hörn
- ✓ Skydd av fasadytor under härdning och väderkänsliga moment
- ✓ Nya avslut mot sockel, takfot, fönsterbleck och balkongpartier
Står du inför en liknande fasadrenovering?
Beskriv arbetet i formuläret här intill så blir det lättare att komma vidare med rätt hjälp för fasad och tilläggsisolering.